,- tiden efter de första 365 dagarna.
Med det menar jag att varje andetag för varje sekund blir en uns lättare att ta. Den nattsvarta sorgen, den sitter där inpräntat i det svarta hål som ligger i min själ och hjärta. Det går bättre, sakta, sakta och dag för dag. Jag skulle ljuga om jag säger att det inte gör det och med det även säga att jag, vi, får erkänna att det gör det, utan att för den skull tro och tycka att vi glömmer. För det kommer vi aldrig att göra.
Det obegripliga, de frågor jag ställer varje dag, allt det där som jag aldrig någonsin kommer att förstå, det sjunker någonstans sakta inom mig. Sjunker sakta undan för att fokusera på det jag vill minnas, det jag ska minnas - att min storebror var världens bästa, att han gett mig massor med minnen, skratt och glädjeämnen.
Jag saknar dig / Lillasyster ❤️